Kärlekens man
Många ser på kärleks film och vill bli som dem i filmerna dem ser.
Dem vill visa sina tjejer samma kärlek som dem i filmen gör.
Alla vill vara en Don Juan en kärlekens man.
Men vem är egentligen kärlekens man?
Jo det ska jag ta och berätta för dig! Han namn är Josef Fritzl.
Vem är denna man? Jo han är en man från staden Amstetten i Niederösterreich.
En man som i unga dar inte alltid hade de så lätt.
En man som gick livets hårda skola. En man som inte fick ellt serverat på silverfat som vissa andra.
En man som tog sig upp. Skaffade sig fru familj.
Fritzl fick en dotter som han så djupt älskade. så djupt att inte jag eller du kan förstå.
Det var verklig kärlek. Det var förbjuden kärlek exakt som äpplet adam och eva tog sig en tugga av i bibeln.
Men Fritzl gjorde som eva och adam och tog sig en tugga av äpplet.
Han var så rädd att förlora henne. Han var beredd att göra allt.
Året var 1984 då Fritzel gjorde det förbjudna han låste in sin dotter i källaren.
Och tog steget ut. Han älskade med henne till tonerna av en gammal klassiskt Barry white skiva.
Detta var förbjudet insåg Fritzl. Hon fick aldrig ta sig ut igen för isåfall skulle myndigheterna stoppa han kärlek till henne.
Så hon fick stanna där mot sin vilja. Hennes kärlek till sin far dog där i källaren den natten.
Men han kärlek den kommer alltid brinna. Hur sjukt det än verkar.
Tillsammans fick dem 7 barn ihop. 3 av barnen tog fritzl hand om själv uppe i den verkliga världen.
Men i hans egen lilla värld levde dem andra.
Den andra världen i källarn skulle jag kalla herr Fritzls egen lilla fristad där han kunnde vara sig själv.
Exakt som i norrlandsguld reklamen "för man vill vara sig själv ett tag".
Hans dotter satt fast i den källaren ända fram till 2008. I hela 24 år bodde hon där. Hon Fritzl och hennes ungar.
Kärlek kan vara förbjudet vilket denna kärlek absolut var. Helt fel.
Dottern kämpade för sina barn under alla dessa år i källarn. Hon besvarade inte pappas känslor.
Hon levde vidare och visade hur stark hon egentligen är. Hon är värd en medalj.
Hur hemsk än de Josef Fritzel har skadat sin dotter finns där nån sorts sjuk kärlek.
Nån sjuk kärlek som jag helst aldrig behöver läsa om igen.
Detta är inte en hyllning till kärlekens man Josef Fritzl. En man som inte förstod felet i denna kärlek.
Utan min hyllning går till hans dotter som kämpat sig ut från den där helvetes källaren.
Lev lyckligt alla dina dar.
Det var ett tag sen!
Men som jag vet kräver ni ett svar var har jag varit vad har jag gjort och med vem?
Som den man jag är känner jag en viss skyldighet till er mina trogna läsare att ge er dem svar ni söker.
Så här ligger det till. Jag dog!!!! Kanske inte bokstavligt talat men det känndes som de.
Jag tvekade på min blogg. Jag tvekade på er alla läsare att ni såg mig som ett skämt.
Jag söp så jag stupade jag visste inte vad jag skulle ta mig till.
Vem är jag tänkte jag? Är jag bara en värdelös bloggare som horan jag skrivit om i en tidigare artikel som bara skriver för att få ut mina behov? eller gör jag det för att bli känd? Jag visste helt enkelt inte.
Men redlös som jag var gick jag omkring i en park och yrade med en revolver i fickan.
Vet inte varför jag hade revolvern där riktigt men kan säga att det kunnde slutat illa.
Satt mig där på en parkbänk redlös tog sakta ut revolvern ur fickan och riktade den mot mitt eget huvud.
Just när jag skulle tryc ka av kännde jag hur det skade till i fickan. Va fan tänkte jag ett sms!
Men att läsa ett sms innan man dör kan väl inte skada. Smset var från okänt numer där stod det " Fan du måste ju blogga snart känns som att livet har mist sin krydda".
Sakta höjjde jag på skallen och såg 2 ungar leka vid lekparken var jag tänkte eliminera mig själv.
Tänkte att dem där 2 ungarna kan inte få växa upp med endast massa skitbloggar tillhands.
Jag gör det för alla ungar för en ljusare framtid och för mina fans.
I denna stund förstod jag varför jag bloggar. Jag gör det för alla er trogna läsare alla ni som ser upp till mig alla ni som troget läser min blogg och ivrigt väntar på nästa artikel.
Ställde mig upp sköt en duva och sprang hem och skrev mitt nästa inlägg på bloggen.
Det är det jag skriver nu just nu Detta är en hyllning till alla er trogna läsare.
Alla ni som delar mina tankar. Alla ni som kommer kämpa för att världen ska bli en bättre plats.
I be back!
